Vi åkte runt lite grand på kvällarna. Hittade minsann en plats med lite vy... Trevligt.

Vi åkte runt lite grand på kvällarna. Hittade minsann en plats med lite vy… Trevligt.

Jaha. Återigen är det bevisat. Vildsvin finns inte. 237 mil i bil. Noll synobs. Två dagar rantandes runt i den småländska skogen. Noll synobs. Noll hörselobs. Det var lite grävt och bökat på sina ställen men jag är övertygad om att det är sysslolösa tjänstemän från LRF och frivilliga inom organisationen IS (Illasinnade Sörlänningar) som varit ute och luckrat upp humuslagret i syfte att förvilla. Vi var nere och jobbade lite grand på en fastighet som vill bruka skogen på annat vis än medelst kalavverkning och slyodling.
Vi skulle även efter bästa förmåga försöka hitta igen pass. Nog hittade man några ställen där det kommer ramla älg och rå. Men hur man placerar pass för att försöka skjuta någonting som inte finns är inte jag man att lista ut så det där med vildsvin får lämnas åt hundkåpebilsfolket… I övrigt finns inte så mycket mer att förtälja kring denna resa annat än att vore det inte så förbannat folkigt så skulle man kunna tänka sig att bo söderut. Mest då med tanke på vädret. I Småland är det snart vår. I Jämtland vräker det ner sursnö. Usch.

 

I lördags var det dags för årets första jaktstig. Det gick som vanligt. Sköt bort mig i början och sedan gick det bättre och bättre. Det var klass 1 som var på tapeten denna gång. Jag kan krasst konstatera att ju mer rörliga mål och ju fler mål med kort tidsfrist desto bättre skjuter jag. Mina dåliga skott kom på de mål där man absolut inte ska skjuta dåliga skott, det vill säga stillastående och obegränsat med tid… Men men… Övning ger färdighet och det är bättre att åka på en jaktstig och skjuta dåligt än att ligga på sofflocket och inte skjuta alls… Nu ska jag försöka ta mig iväg på så många som möjligt i sommar och då främst klass 1-stigarna, även om naturligtvis Landbys Cup ska försöka klaras av. Även om det inte har så stora liknelser vid jaktskytte… Nä, 15 sekunder per station så det blir lite speed! Att stå med bössor som väger 8kg och sikta tills fan löser av en är väl inte direkt övning inför en jaktsituation…

Roger har tagit det här med linsskydd till nästa nivå...

Roger har tagit det här med linsskydd till nästa nivå…

Vad gäller hundar och hunderi så är det inga intressanta nyheter att förtälja. Tiken där jag står på kö har fortfarande inte börjat löpa och tikägaren är orolig att hon är en sådan här som bara löper en gång per år… Jaja, det visar sig. Blir det inte i år så blir det nästa år. Sitter inte i sjön som det är heller. Det vettigaste hade väl varit att ha klart med ett ställe till att vara på innan man ens hade börjat kolla valp. Egentligen. Både med avseende på skogsvaneträning och jakt. Men det var en fågel som viskade i mitt lilla öra att det eventuellt blir en ganska rejäl ökning av kalvtilldelningen för att få bukt med dessa mängder av bäbisfjolingar på 110 kg som rantar runt och äter tallplant utan att bidra med någonting rent avelsmässigt… Om så blir fallet så kanske man får användning för ett par kompdagar i alla fall… Jag bifogar en liten videosnutt från grannmarken här nedan så får ni se själva… Det är kanske inte så konstigt att halva världen vill hit och jaga och andra halvan vill hit och gå prov… Om det funnits äppelträd här så hade dom väl fått benämningen äppelälgar… Jag vet inte vad man ska kalla dom nu? Tamälg? Byälg. Men dom kan kuta dom där också… Vissa anser sig ju vara i position att tala illa om prov gångna i jordbruksbygder, att dessa inte är lika mycket värda för att älgarna är lättsamma. Jag ber att få gratulera de personer som kan vara av den åsikten. Bevisligen har de jagat på flera ställen med sina hundar och således själva bildat sig en uppfattning om att det är mycket lättare här nere på låglandet… Vore roligt att själv få uppleva om det är någon skillnad eller ej…

Jag tror såhär att oavsett vart man är så är vilda djur vilda. Inget djur vill dö och därför drar dom då dom känner sig hotade av människa. Skillnaden här är att det finns inte så stora ytor för dom att kuta på så om hunden hakar på blir det stopp förr eller senare. På en normal skogsmark kanske det till större del tokskenar rakt fram och hundarna släpper efter olika antal km. Jag vet inte? Det bara bara ordbajseri….

På vägen hem från södra Sverige var jag på förbjuden mark en kort stund. Fiendeland… Vi var förbi skogsmästarskolan i Skinnhisseberg för att träffa en student som sökt sommarjobb hos oss. Fick rysningar… Sist jag var i dom lokalerna så fick jag fruktansvärt ont i skallen dagen efter, vettefan vad som inträffade…. Måste vara dricksvattnet eller alternativt rökelsen i det

Fiendeland... Dock ett gemytligt sådant...

Fiendeland… Dock ett gemytligt sådant…

Hare Krishna-tempel till boende där vi huserade… Det var förövrigt där vi hittade den ”magiska donationslådan” bland andra flummiga ting… Ja, herregud. Ett av många fina minnen från studietiden… En sak som jag undrar mycket över är vad som blev av min gröna fina soffa. Vart hamnade den? Vem ligger i den nu? Tre olympiska spel klarade den av: Turin, Vancouver och Sotji. Det återstår att se om min nya, bajsbruna, soffa klarar av ens ett. Det är redan hål i den… Måhända på grund av ett blixtlås som jävlades, men ändå…

 

 

 

 

Nu tror jag det får vara bra för denna gång. Har några decimeter sursnö att ta hand om. Igen. Det är inte underligt att det nästan inte finns något annat än långbenta älgar i det vädermässiga u-land som vi befinner oss i här norr om limes varglandicus… Det florerar dock ett rykte om en fabeldjursobservation vid kiosken i Hackås. Det tror jag på då jag själv ser det och eftersom dom inte finns kommer man aldrig få se något och således går det inte tro på. Logiken flödar…